Förlösande regn

Jag har haft husarrest i två dagar. Lördag och söndag har varit två riktigt tuffa dagar, med enbart vila. Jag vet inte varför jag har så svårt med det. Regnet har dock uppskattats denna helg, visst kan det vara förlösande ibland? På mig kan regnet ha en god effekt, jag slår ner på tempot och behovet att behöva göra något blir inte lika stort. På det stora hela har det gått bra, med både toppar och dalar.

Regnet kan också ställa till med en del besvär. Åå vad jag kan störa mig på att det "förstör" vår bil. Efter det åttonde försöket med att återuppliva den, gav vi upp. Sena med att lämna tillbaka filmerna så kom ett lätt tryck tillbaka i bröstet. Men tacka vet jag vad bra vänner är iallafall. Vänner som H och J. Ställer upp i torrt, men även denna gång i vått. Kom med startkablar och räddade oss - igen!

Magnus mår ungefär som mig, det har gått upp och ner hela helgen. När jag är i en dal så är han på topp, för min skull. När han är i en dal, tar jag min topp. Precis som ett perfekt förhållande ska vara. Han kämpar mest med humöret, magen har han tyvärr börjat acceptera. I helgen har det mest varit magont, magknip, illamående... Men vårt nya knep är att massera magen.
Vi hoppas att det ska fungera.

Oavsett har vi denna helg insett att - det är sån tur att vi har varandra!