Förseningar och hockey

Dimman tjocknar mer och mer, varför löses den helt enkelt inte bara upp? Varseldimman ligger tät över Västerås och under dagen har flera företag lämnat besked om ytterligare varsel. Själv har jag fått beskedet att det kommer dra ut ytterligare på tiden för min egen del. Till att börja med skulle ett svar finnas senast den 12 december. Men för att göra det lite dimmigare har man nu räknat ut att det kommer att fördröjas, och det säkert i ytterligare 3 veckor.

Inte konstigt man behöver glasögon nu för tiden, det går ju inte att se klart!

Men så kom jag på att när man famlar som mest i mörkret att det faktiskt finns en och en annan person som lyser upp för en stund. För mig var det från ganska oväntat håll denna ljusning kom idag, en äldre man - som inte bara visade sig vara en strategisk inköpare utan även ett stort hockeyfan och Härnösandbo!!! Fattar ni HUR unikt det är i VÄSTERÅS??? Jaaa...alltså att han också höll på TIMRÅ. Helt otroligt.

På en afterwork kom vi i 2 timmar att prata om en hel del annat intressant innan vi förstod att våra gemensamma nämnare. Han berättade en historia hur han och hans kamrater brukade åka från Härnösand för att titta på Wifsta Östrand och hänga över måldomarnas bås för att få bästa sikt. Något förvånad såg han ut när jag frågade om han kände till en hockeyspelare vid namn Eje! Tydligen en gammal idol för inköparen. Där var nostalgitrippen igång och han var mäkta imponerad över mina kunskaper i hockey (?) och mina "anor" från hockeystaden.

Så när jag stod där och lyssnade på han historier, kom jag på mig själv att dimman tycktes lätta för en stund. Särskilt eftersom inköparens farväl-fras fortfarande får mig att le nån timme efter avskedet: -Hälsa Eje så gott!

I den stunden betydde förseningarna ingenting.



Glädje och längtan - efter morfar!